1. Grundläggande principer och vägledande ideologi inom design:
(1) Implementera den vägledande ideologin om "människoorientering";
(2) Implementera säkerhetspolicyn för produktionen med budskapet ”säkerhet först, förebyggande först”;
(3) Välj utrustning med låg energiförbrukning, hög effektivitet, säkerhet och tillförlitlighet, samt enkel drift och underhåll;
(4) Välj rimliga gruvtekniker och utvecklings- och transportplaner, sträva efter teknisk tillförlitlighet och ekonomisk rationalitet, samtidigt som miljörisker undviks vid utveckling och utnyttjande av mineralresurser.
2. Huvudinnehållet i designen omfattar produktionssystem och hjälpsystem, vilka huvudsakligen är indelade i följande tre delar:
(1) Gruvdrift:
Bestämning av gräns för dagbrott;
Bestämning av utvecklingsmetoder och gruvdriftsmetoder;
Val av produktionsprocess;
Verifiering och val av produktionsutrustningskapacitet (exklusive malmbearbetning och extern transportutrustning och anläggningar).
(2) Hjälpsystem:
Gruvområdets allmänna plan för transporter;
Gruvdriftens strömförsörjning, maskinunderhåll, vattenförsörjning och dränering, uppvärmning;
Byggande av gruvavdelningar och produktions- och bostadsanläggningar;
Säkerhet och industriell hygien;
Miljöskydd i gruvområden.
(3) Uppskattad investering och ekonomisk nytta för företaget.
Baserat på befintlig information och den nuvarande gruvsituationen, efter samråd med ägaren, ger denna design endast en komplett design för gruvprojektet. Hjälpanläggningar (såsom mekaniskt underhåll, fordonsunderhåll, elunderhåll, vattenförsörjning, strömförsörjning, extern transport och kommunikation vid gruvplatsen) och välfärdsanläggningar är endast preliminära uppskattningar. Ägaren genomför relevanta tekniska modifieringar baserat på de ursprungliga anläggningarna jämfört med designen för att uppfylla designkraven. Denna design inkluderar endast den uppskattade budgeten i den totala investeringen för finansiell utvärdering och ekonomisk analys.
3. Förebyggande åtgärder vid design:
Behandlingsmetoder för goaf
För kalkstensgruvor kan trädplantering eller återodling utföras efter att gruvan stängts och täckts med jord.
Åtgärder för att säkerställa den slutliga sluttningsstabiliteten i dagbrott och förhindra sluttningsras
(1) Utför gruvdrift enligt relevanta designparametrar och upprätta säkerhetsplattformar i tid.
(2) Vid sprängning nära det slutliga gränstillståndet används kontrollerad sprängning för att bibehålla bergmassans integritet och gränstillståndets stabilitet.
(3) Kontrollera regelbundet stabiliteten i sluttningar och kantlägen och rengör omedelbart lösa flytstenar. Städare bör bära skyddshjälmar, spänna säkerhetsbälten eller säkerhetslinor.
(4) Bygg avgränsningsdiken på lämpliga platser utanför gruvområdet och tillfälliga dräneringsdiken inom gruvområdet för att i tid avlägsna ansamlat vatten i gruvområdet, i syfte att undvika att sluttningarna rasar på grund av vattennedsänkning.
(5) För svag bergssluttning, såsom jordsluttning, väderbiten zonsluttning, sprickzonsluttning och svag mellanlagersluttning, används armeringsmetoder som ankarsprutning, murbruk och sprutbetong.
Förebyggande av elektriska faror och åskskyddsåtgärder
Det finns färre och mer koncentrerade elektriska apparater i gruvor. För att förhindra elchockolyckor bör följande åtgärder vidtas:
(1) Installera säkerhetsanordningar, metallstaket vid fönster och varningsskyltar i generatorrummet;
(2) Lägg till en nödladdningslampa för gruvdrift och en brandsläckare av typ 1211 i generatorrummet;
(3) Öppna dörren till generatorrummet utåt för att underlätta utrymning;
(4) Byt ut några av ledningarna med åldrande isolering, åtgärda icke-standardiserade ledningar och organisera kraftledningarna i generatorrummet för att säkerställa ordnat arrangemang; Ledningarna som går genom mätrummet måste separeras och kan inte bindas samman, och skyddas med isoleringshylsor;
(5) Reparera och byt ut defekta elektriska apparater i fördelningscentralen i tid;
(6) Utrustning som är benägen för mekaniska olyckor ska utrustas med nödavstängningsanordningar. Vid rengöring och avtorkning av utrustning är det strängt förbjudet att skölja med vatten eller torka av elektrisk utrustning med en fuktig trasa för att förhindra kortslutning och elektriska stötar.
(7) Säkerhetsåtgärder för elektriskt underhåll:
Implementera ett arbetsbiljettsystem, arbetstillståndssystem, arbetsövervakningssystem, samt system för avbrott, överföring och uppsägning av arbete för underhåll av elektrisk utrustning.
Arbete under spänning i lågspänning bör övervakas av särskild personal, med hjälp av verktyg med isolerade handtag, stående på torra isoleringsmaterial, bära handskar och skyddshjälm samt bära långärmade kläder. Det är strängt förbjudet att använda verktyg som filar, metalllinjaler och borstar eller dammvippor med metallföremål. För arbete på lågspänningsfördelningsskåp och elnät ska arbetsblad fyllas i. Vid arbete på lågspänningsmotorer och belysningskretsar kan muntlig kommunikation användas. Ovanstående arbete ska utföras av minst två personer.
Säkerhetsåtgärder vid strömavbrott i lågspänningskrets:
(1) Koppla bort strömförsörjningen till alla delar av underhållsutrustningen, ta bort säkringen och sätt upp en skylt på manöverhandtaget med texten "Ingen påslagning, någon arbetar!".
(2) Innan arbetet påbörjas är det nödvändigt att kontrollera elektriciteten.
(3) Vidta andra säkerhetsåtgärder efter behov.
Efter att säkringen har bytts ut efter ett strömavbrott bör handskar och skyddsglasögon bäras när driften återupptas.
Krav på säkerhetsavstånd: Minsta avstånd mellan lågspänningsledningar och byggnader.
Skyddszonen för luftledningar är det område som bildas av summan av det maximala beräknade horisontella avståndet från kabelkanten efter vindavvikelse och det horisontella säkerhetsavståndet från byggnaden efter vindavvikelse, inom två parallella linjer. 1–10 kV är 1,5 m. Bredden på den underjordiska skyddszonen för kraftkabeln är det område inom två parallella linjer som bildas av 0,75 m på båda sidor om jordspettarna på den underjordiska kraftkabeln. Högspänningsledningen bör vara högre än den högsta delen av olika mekaniska utrustningar med mer än 2 m, och lågspänningsledningen bör vara högre än den högsta delen av olika mekaniska utrustningar med mer än 0,5 m. Det vertikala avståndet mellan luftledningar och byggnader: under det maximala beräknade nedhänget, för 3–10 kV-ledningar, bör det inte vara mindre än 3,0 m; och uppfylla kraven i "Säkerhetsföreskrifter för metall- och icke-metalliska gruvor" (GB16423-2006).
Minsta avstånd från kabel till mark eller vattenyta (m)
Minsta avstånd från kantkabel till byggnad
Åskskyddsanläggningarna ska utformas strikt i enlighet med relevanta bestämmelser i "Koden för utformning av åskskydd för byggnader".
Gruvbyggnader och -konstruktioner ska betraktas som åskskydd av klass III. Alla byggnader och konstruktioner med en höjd på 15 m eller mer ska vara försedda med åskskyddsnät och -bälte, och vissa av dem ska vara försedda med åskledare för skydd.
Gruvgeneratorrum, luftledningar, materiallager och oljetankar är de viktigaste åskskyddsobjekten, och åskskyddsanläggningar bör installeras.
Förebyggande åtgärder vid mekaniska faror
Mekanisk skada avser huvudsakligen skador orsakade av direkt kontakt mellan rörliga (stationära) delar, verktyg och maskinbearbetade delar av mekanisk utrustning och människokroppen, såsom klämskador, kollisioner, skärskador, intrassling, vridning, slipning, skärskador, stickskador etc. De exponerade transmissionsdelarna (såsom svänghjul, drivrem etc.) och fram- och återgående rörliga delar av roterande maskiner såsom luftkompressorer, bergborrar, lastare etc. i denna gruva kan orsaka mekaniska skador på människokroppen. Samtidigt är mekanisk skada också en av de vanligaste skadorna i gruvproduktion, och utrustning som lätt kan orsaka mekaniska skador inkluderar borrning, tryckluft och transportutrustning. De viktigaste förebyggande åtgärderna inkluderar:
(1) Operatörer av mekanisk utrustning måste lära sig utrustningens struktur, driftsprinciper, driftmetoder och annan kunskap, samt förstå metoderna för att förebygga olika olyckor under utrustningens drift. Operatörer av specialutrustning måste klara bedömningen och arbeta med certifikat. Icke-operatörer är strängt förbjudna att starta och använda utrustningen för att undvika olyckor som personskador eller skador.
(2) Mekanisk utrustning ska installeras i enlighet med utrustningens manual och relevanta föreskrifter, och skyddskåporna på utrustningens manöverkomponenter måste vara kompletta och intakta.
(3) Människor bör undvika rörelseomfånget för rörlig utrustning (såsom bilar, lastare etc.) och installera skyddsanordningar för att förhindra att rörliga delar faller av.
(4) Åtgärderna för att kontrollera mekaniska skador omfattar huvudsakligen upprättande av skyddsbarriärer, skyddsöverdrag, skyddsnät eller andra skyddsanordningar för olika roterande maskiner, i syfte att isolera farliga delar av människokroppen och utrustningen. Mekaniska skyddsanordningar bör uppfylla "Säkerhetskrav för skyddsöverdrag för mekanisk utrustning" (GB8196-87); Säkerhetstekniska villkor för fasta industriella skyddsräcken (GB4053.3-93).
Vattentäta och dräneringsåtgärder
Gruvan är ett dagbrott i en sluttning, med en minsta brytningshöjd på 1210 m högre än det lokala riktmärket för minimierosion. Grundvatten har liten påverkan på gruvdriften, och vattenfyllningen i gruvområdet orsakas huvudsakligen av atmosfäriskt regn. Därför är fokus för gruvdränering och förebyggande arbete att förhindra påverkan av ytavrinning från atmosfäriskt regn på gruvan.
De viktigaste vattentätnings- och dräneringsåtgärderna för gruvan inkluderar: anläggning av avlyssnings- och dräneringsdiken utanför gruvområdet och anläggning av en lutning på 3–5 ‰ på arbetsplattformen för att underlätta dränering; Installation av längsgående dräneringsdiken och horisontella kulvertar för dränering på vägar.
Dammtät
Damm är en av de största arbetsplatsriskerna inom gruvproduktion. För att effektivt kontrollera dammutsläpp och minska dammets påverkan på arbetstagarna implementerar detta projekt först och främst en förebyggande policy och försöker minimera dammutsläpp i processflödet:
(1) Borriggen ska vara utrustad med en sänkborrmaskin med dammuppsamlingsanordning, och dammförebyggande åtgärder såsom ventilation och vattensprutning ska förstärkas under borrningen;
(2) Regelbunden vattning bör utföras på vägar för att minska dammutsläpp under fordonstransporter;
(3) Efter sprängning får personal inte omedelbart beträda sprängningsområdet. Först efter att dammet har skingrats naturligt får de beträda platsen för att minska dammets påverkan;
(4) Utför regelbundet dammkoncentrationstester i arbetsluften för att säkerställa att dammkoncentrationen i arbetsluften uppfyller kraven i gränsvärdena för yrkesmässig exponering för farliga faktorer på arbetsplatsen;
(5) Tillhandahåll personlig skyddsutrustning för gruvoperatörer och genomför regelbundna hälsokontroller för all personal.
Bullerkontrollåtgärder
För att kontrollera bullerföroreningar bör ljuddämpande utrustning väljas så mycket som möjligt i konstruktionen; Installera ljuddämpare på bullrig pneumatisk utrustning som luftkompressorer och borriggar; I platser med högt buller är arbetstagare skyldiga att utrusta sig med personlig skyddsutrustning som ljudisolerande hörselkåpor för att minska bullerpåverkan på arbetstagarna.
Säkerhetsåtgärder vid sprängning
(1) Vid sprängningsarbeten är det nödvändigt att strikt följa "Säkerhetsföreskrifterna för sprängning". Beroende på sprängmetod, skala och terrängegenskaper, i enlighet med säkerhetsföreskrifterna för sprängning, måste gränsen för sprängningsriskzonen avgränsas i enlighet med kraven för säkerhetsavstånd för jordbävningar, säkerhetsavstånd för stötvågor och säkerhetsavstånd för enskilda flygande föremål. Säkerhetsvarningsskyltar måste sättas upp och varningsarbete måste utföras för att säkerställa personalens och egendomens säkerhet.
(2) Varje sprängning måste ha en godkänd sprängningsdesign. Efter sprängningen måste säkerhetspersonalen noggrant inspektera säkerhetssituationen på arbetsytan och bekräfta sprängplatsens säkerhet innan arbetet återupptas.
(3) Personal som arbetar med sprängningsarbeten ska ha fått utbildning i sprängteknik, vara bekant med sprängutrustningens prestanda, driftmetoder och säkerhetsföreskrifter samt inneha ett arbetscertifikat.
(4) Sprängningsarbeten är strängt förbjudna i skymning, tät dimma och åskväder.
(5) Sprängningarna nära det slutliga gränstillståndet kontrolleras för att bibehålla bergmassans integritet och gränstillståndets stabilitet.
Publiceringstid: 14 april 2023